Tystnadsplikt vid hjälp i vallokalen
Hej Valmyndigheten!
Jag undrar vad som gäller när man som väljare behöver hjälp att göra i ordning sin röst pga. funktionshinder eller liknande. Detta är ju en rättighet som följer av 7 kap. 3 § och 8 kap. 2 a § vallagen, och man kan antingen be en röstmottagare om hjälp eller någon annan person, t.ex. en anhörig. Men hur skyddas valhemligheten i den här situationen? Har t.ex. den som hjälper till någon slags tystnadsplikt, och är denna på något sätt straffsanktionerad?
Här kommer lite hobbyjuridiska spekulationer:
Som jag förstår saken är svaret ja, åtminstone för röstmottagare. Eftersom röstmottagare arbetar på uppdrag av en myndighet borde offentlighets- och sekretesslagen vara relevnt (enligt 2 kap. 1 §), och i 40 kap. 1 § står det rakt ut att "sekretess gäller för uppgift om hur en väljare har röstat [...] och som framkommit då biträde lämnats åt väljaren vid röstningen". Denna sekretess borde sedan omfattas av 20 kap. 3 § brottsbalken, som säger att brott mot tystnadsplikt leder till böter eller fängelse i högst ett år.
Om personen som hjälper till inte är röstmottagare (eller på annat sätt arbetar för eller på upppdrag av en myndighet), är jag mer osäker på vad som gäller. I grund och botten finns det ju en grundlagsskyddad valhemlighet i Sverige i och med 3 kap. 1 § regeringsformen, men frågan är hur långt det räcker i en sådan här konkret situation?
Jag undrar vad som gäller när man som väljare behöver hjälp att göra i ordning sin röst pga. funktionshinder eller liknande. Detta är ju en rättighet som följer av 7 kap. 3 § och 8 kap. 2 a § vallagen, och man kan antingen be en röstmottagare om hjälp eller någon annan person, t.ex. en anhörig. Men hur skyddas valhemligheten i den här situationen? Har t.ex. den som hjälper till någon slags tystnadsplikt, och är denna på något sätt straffsanktionerad?
Här kommer lite hobbyjuridiska spekulationer:
Som jag förstår saken är svaret ja, åtminstone för röstmottagare. Eftersom röstmottagare arbetar på uppdrag av en myndighet borde offentlighets- och sekretesslagen vara relevnt (enligt 2 kap. 1 §), och i 40 kap. 1 § står det rakt ut att "sekretess gäller för uppgift om hur en väljare har röstat [...] och som framkommit då biträde lämnats åt väljaren vid röstningen". Denna sekretess borde sedan omfattas av 20 kap. 3 § brottsbalken, som säger att brott mot tystnadsplikt leder till böter eller fängelse i högst ett år.
Om personen som hjälper till inte är röstmottagare (eller på annat sätt arbetar för eller på upppdrag av en myndighet), är jag mer osäker på vad som gäller. I grund och botten finns det ju en grundlagsskyddad valhemlighet i Sverige i och med 3 kap. 1 § regeringsformen, men frågan är hur långt det räcker i en sådan här konkret situation?
Följ inlägget
0
följare
Den som är röstmottagare har en tystnadsplikt om uppgift om hur en väljare röstar. Bestämmelsen omfattar dock inte annan person som hjälper en väljare. En person som arbetar som ledsagare eller assistent kan ha tystnadsplikt enligt andra bestämmelser. Den som bryter mot sådan tystnadsplikt som framgår av offentlighets- och sekretesslagen kan dömas för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse.